Igår var jag på farfars begravning. Det var en väldigt fint och värdigt avslut på ett långt liv. Prästen var förvånade att så många gäster (ca 50 st) och skickade hälsningar hade kommit till en 91-årings begravning. Säger kanske något om hur man har levt sitt liv. Efter begravningen och minnestunden samlades den närmaste familjen hos farmor. Vi satt och pratade hur länge som helst. Dagen började sorgligt men det blev riktigt trevligt senare på kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar