Idag hände det något som fick mig att tänka på konstiga sammanträffanden, slump eller synkronoicitet.
Jag hade precis lämnat skolans parkering och var trött och slut efter en friluftsdag där jag hade varit på stationen "Poliser och demonstranter" i princip hela dagen. I flera dagar har jag kört via Överboda och den nylagda vägen och konstaterat att den är den snabbaste vägen hem. Men när jag satt där i bilen fick jag en impuls att jag skulle köra den andra vägen via Röbäck hem. Längs Backenvägen fick jag nästa impuls att jag skulle svänga in på Blomsterlandet och köpa ljung. Jag har aldrig stannat på Blomsterlandet förut och plötsligt idag fick jag för mig att stanna där. När jag är på väg in till affären ropar en man till mig att jag måste kolla till bilen. Han har då sett att jag har fått punktering på ett däck och erbjuder sig att följa med mig till Mekonomen joch pumpa däcket. När vi sedan är på Mekonomen visar sig senare att han tidigare har arbetat som lärare på fordonsprogrammet. Tänk om jag hade börjat köra hem via Överboda? Undra vad som hade hänt om han inte upptäckt det? Vilken tur jag hade!
Var det slumpen som gjorde att jag körde precis den vägen, svängde in vid Blomsterlandet och sedan har en fordonslärare som hjälper mig med däcket? Eller var det något annat?
Marcus bytte sedan däcket och två "bubblor" hade bildats på däcket. Tänk om de hade exploderat på vägen när jag körde? Ibland har man tur eller vad man nu ska kalla det. Jag är då tacksam just nu.
2 kommentarer:
Låter inte som slumpen!
Hej och hå! Kunde inte låta bli att tänka "tur i oturen". Men det var då bra att du fick det lagat och att inget olyckligt hände. Man bör nog vara försiktig om man ska köra själv den där långa vägen.
Idag prövade jag på att vara du. Eller rättare sagt, jag ledde ett afropass för gymnasieelever, som inte själva hade valt att vara med utan tvingades. Tufft, och en helt annan publik än vanligt, men det gick bra till slut.
Skicka en kommentar